Fjällvandring för nybörjare: dagsetapper, leder och säkerhet

Hur börjar man fjällvandra?

Det enklaste sättet är dagsturer från en fjällstation, skriver STF. Du går med lätt packning, väljer tur efter väder och ork och sover i en säng på kvällen. STF nämner Storulvån i Jämtland, Abisko i Norrbotten och Grövelsjön i Dalarna som bra basläger för nybörjare.

Fjällsäkerhetsrådet ger samma råd för den som aldrig vandrat i fjällen: välj en tur som matchar din kondition och erfarenhet, utan för stora höjdskillnader, och studera fjällkartan innan du går. När dagsturerna känns bekväma är en tur mellan stugor nästa steg. Vad som ska med står i packlistan för vandring.

Fråga gärna människor som ofta är i fjällen. Fjällsäkerhetsrådet skriver att de kan ge viktig information om vägval, vattenstånd och broar, och att det finns lokala fjällsäkerhetskommittéer med stor kunskap om sina områden. På STF:s fjällstationer går det att hyra tält och annan utrustning, så du kan prova en natt ute innan du köper något.

Hur långt kan man gå per dag i fjällen?

Fjällsäkerhetsrådet anger 10 till 15 kilometer som en lämplig dagsetapp för en vuxen som inte är van fjällvandrare. Räkna med omkring 3 kilometer i timmen med packning i fjällterräng, och kortare sträcka där terrängen är besvärlig. En etapp på 15 kilometer tar då runt fem timmar ren gångtid, plus raster.

Fjällsäkerhetsrådet skriver att du ska beräkna dagsetapperna med god marginal, eftersom ojämnt underlag, branta backar och ryggsäcken tär på krafterna. Jämför med de klassiska lederna: på Jämtlandstriangeln är etapperna 12 till 19 kilometer och tar 4 till 8 timmar, och mellan Abisko och Nikkaluokta räknar STF med sex till åtta timmars vandring per dag i stenig terräng.

Planera också för att kunna vända om. Var realistisk om din förmåga och vänd tillbaka om du känner dig osäker eller trött, skriver Fjällsäkerhetsrådet. Det är bättre att avbryta en tur än att riskera säkerheten.

Vilken led passar en nybörjare?

STF lyfter Jämtlandstriangeln som den vanligaste förstagångsvandringen i fjällen: 47 kilometer på tre dagar mellan Storulvån, Sylarna och Blåhammaren, med fjällstation varje natt och butik och självhushållskök på alla boenden. Andra förslag från STF är Fulufjällets nationalpark, Femundsmarka runt och Nikkaluokta till Kebnekaise.

Kungsleden mellan Abisko och Nikkaluokta är ledens mest vandrade del och för många den första flerdagsvandringen, enligt STF. Den är välmarkerad med stuga varje natt, men etapperna är 12 till 21 kilometer i stenig terräng. Fler leder står i guiden om vandringsleder i Sverige, och etapperna på Kungsleden i guiden om Kungsleden.

På Jämtlandstriangeln behöver du inte bära tält eller mat för hela turen. STF skriver att Storulvån och Sylarna har restaurang, att du kan hyra utrustning som ryggsäck på Storulvån och att du kan stanna en extra dag på Sylarna för att bestiga Syltoppen. Leden går att vandra åt båda hållen. På Kungsleden går de flesta söderut från Abisko, eftersom tåget stannar mittemot Abisko Turiststation där leden börjar, enligt STF.

Vilken utrustning behöver man för fjällvandring?

Väl ingångna kängor, en ryggsäck med höftbälte, regnkläder, varma lager, karta och kompass. Fjällsäkerhetsrådet skriver att skor eller vandringskängor ska vara provade innan en längre vandring. STF:s packlistor för fjällvandring anger vattentäta och robusta kängor, gärna med uttagbara sulor som torkar snabbare.

STF skriver att ryggsäckens höftbälte ska vila på höften, så att tyngden bärs av höften och benen i stället för axlarna. STF anger omkring 30 liter för en dagstur och 50 till 60 liter för en tur mellan stugor. Hur kängorna ska sitta står i guiden om rätt passform på vandringskängor, och modellerna finns i jämförelsen av vandringskängor.

Går du mellan stugor skriver STF att den totala vikten inte bör vara mer än 10 till 14 kg. Ta med lakan och örngott, eftersom STF kräver det i fjällstugorna även om du har sovsäck, och en laddad powerbank, eftersom stugorna saknar el.

Hur klär man sig för fjällvandring?

I flera lager som du tar av och på efter vädret och hur hårt du går. Fjällsäkerhetsrådet skriver att du i riktigt bra väder kan gå i bara ett lager, att du tar på ett mellanplagg när det är kyligare och att det yttersta lagret skyddar mot vind och väta. Att ventilera är en grundregel.

Närmast kroppen ska du ha ull eller syntet, aldrig bomull, enligt Fjällsäkerhetsrådet. Mellanplagget är oftast fleece eller ull, och fleece torkar snabbare om det blir vått. Ytterplagget får inte vara helt tätt, eftersom överskottsvärmen ska kunna ta sig ut, och mössa och vantar ska också tåla vind och väta.

STF skriver att ull värmer även när den är fuktig och sällan luktar illa, vilket spelar roll när du går flera dagar utan att kunna tvätta. Ta alltid med ett extra värmande plagg för raster. Skal och underställ finns i jämförelserna av skaljackor och underställ.

När är bästa tiden att fjällvandra?

Sommarsäsongen på fjället räknas från midsommar till några veckor in i september, enligt Fjällsäkerhetsrådet. Vill du se blommorna går du tidigt. Är du känslig för mygg väntar du: när höstfärgerna kommer i september är myggen i regel borta, och sikten är ofta lång i den klara luften.

Juli och augusti är högsäsong. Länsstyrelsen i Norrbotten skriver att det periodvis kan vara trångt i stugorna på norra Kungsleden då. Roddbåtarna på lederna i Norrbotten läggs ut kring midsommar, normalt senast 1 juli, och ligger ute till slutet av september.

Går du i juli, packa myggmedel och ett huvudnät. Fler nät finns i jämförelsen av myggnät.

Hur hittar man rätt på en markerad led?

Sommarleder på kalfjället är markerade med små stenrösen, ibland med röd färg i toppen, och i fjällbjörkskogen med målade ringar eller prickar på träden. Stolpar med röda kryss markerar vinterleder. Fjällsäkerhetsrådet varnar för att följa dem på sommaren, eftersom de kan leda ut i blötmarker eller rakt ut i en sjö.

Ta med karta och kompass även på markerad led. Fjällsäkerhetsrådet skriver att det är lätt att känna sig otrygg om vädret blir dåligt och du kommer ifrån leden. Rastskydd ligger ofta ungefär halvvägs mellan stugorna och får bara användas för övernattning i nödfall.

Länsstyrelsen i Norrbotten skriver att sommarlederna där märks med orange-röd färg på stenar, rösen, träd eller stolpar, och att vägvisningsskyltarna längs de statliga lederna är blå med vit text. Vissa sträckor är bara rekommenderade färdvägar utan markering i terrängen. Fjällkartan visar vilken sorts led det är. Öva på att ta ut en riktning hemma innan du åker. Fler kompasser finns i jämförelsen av kompasser.

Vad gör man om något händer på fjället?

Ring 112 om det finns täckning. Annars finns hjälptelefoner med direktlinje i de flesta rastskydd och vid STF:s fjällstugor, enligt Fjällsäkerhetsrådet. Berätta alltid för någon hemma vilken väg du tänker gå och när du räknar med att vara tillbaka, och skriv in dig i gästböckerna i rastskydden.

Hjälptelefonerna är till för den som känner sig otrygg eller villrådig, inte bara vid olyckor. Säg inte till anhöriga att du ska ringa om du inte vet att mobilen fungerar, skriver Fjällsäkerhetsrådet, eftersom ett uteblivet samtal skapar onödig oro. Var också beredd på att en räddningsinsats kan ta tid beroende på väder och prioriteringar.

Kontrollera väderprognosen hos SMHI innan du går, och respektera alltid utfärdade fjällvädervarningar. Vädret i fjällen kan ändras snabbt och oväntat, även på sommaren. Alla råd finns på Fjällsäkerhetsrådets sida om sommar i fjällen.

Vanliga frågor

Behöver man tält för att fjällvandra?

Nej. Längs Kungsleden driver STF fjällstugor och fjällstationer med cirka 10 till 20 kilometers mellanrum, och på Jämtlandstriangeln sover du på fjällstation varje natt. Tält behövs först om du vill gå utanför lederna eller på sträckor som saknar stugor, som Kungsleden mellan Kvikkjokk och Ammarnäs.

Fungerar mobilen på fjället?

På många håll, men inte överallt. Fjällsäkerhetsrådet skriver att täckningen varierar mellan områden och abonnemang. I de flesta övernattningsstugor och rastskydd finns hjälptelefoner som alltid är åtkomliga och som kopplar dig till en larmcentral.

Får man tälta var man vill i fjällen?

I princip ja, men med hänsyn. Allemansrätten gäller, du ska välja platsen med omsorg och stanna något enstaka dygn. Håll avstånd till renar, särskilt under kalvningen april till juni. I nationalparker och naturreservat kan särskilda regler gälla, enligt Naturvårdsverket.

Är det farligt att vada över bäckar?

Det innebär alltid viss risk. Fjällsäkerhetsrådet råder dig att inte vada om vattnet rör sig snabbt och går över knähöjd, att vada snett mot strömmen med skor på och med ryggsäckens midjebälte och bröstrem uppknäppta. På markerade leder finns oftast broar över de svåra vattendragen.

Kan man fjällvandra med barn?

Ja, med korta etapper. Fjällsäkerhetsrådet anger ungefär 5 kilometer som en lämplig dagsetapp med barn och råder dig att låta barnen bära en liten packning själva. STF tipsar om att låta den med kortast ben avgöra tempot, och om att göra tältet till ett basläger någon dag.

Var hittar man vatten på fjället?

I bäckarna. STF skriver att du kan ta vatten i vattendrag längs Kungsleden och Jämtlandstriangeln, så du behöver inte bära mer än en flaska. I låglandet är det annorlunda: där kan du sällan dricka direkt ur sjöar och bäckar, enligt STF.